Det har som bekant blåst förändringarnas vindar på sportfältet de senaste månaderna. Nya tränare, nya spelare, ny sportslig ledning samt spelarbortfall. På många sätt väldigt spännande då jag tycker att vi visat upp ett fint spel under våra första matcher för säsongen med vårt unga och fartfyllda lag.
Även om truppen kanske inte är helt spikad för den nalkande säsongen så möttes vi för cirka tre veckor sedan av det tråkiga, men kanske inte helt oväntade beskedet från Oskar att hans tid i BK är över (för den här gången) och att han placerar skorna på hyllan. Detta var i mitt tycke det tyngsta beskedet vi kunde få då rutinerade Captain-fantastic Arvidsson hade varit en viktig (som alltid) kugge i vår hyfsat unga truppp i år. Men som den hårt arbetande familjefadern Oskar är så blir det fokus på annat detta år, vilket är fullt förståeligt.
Jag har haft förmånen att spela med Oskar under hela min tid i BK (bortsett från hans sejour i Räppe 2018) och jag kan inte minnas en spelare som konstant spelat på en så jämn, hög nivå som Oskar gjort. Kaptensbindeln har varit lika självklar på Oskar som fötterna har varit tejpade, en sann sportsmann som både tagit och gett smällar men sällan gnällt/bråkat med domare, tränare eller spelare. Med Oskars snabbhet i baklinjen så har man alltid kännt trygghet, hans gasell-löpsteg och vältajmade glidtacklingar har räddat oräkneliga mål bakåt.
Det har även varit ständig leverans av Oskar på de festliga tillfällena. Vi behöver kanske inte räkna upp allt som sagts och gjorts (lyckligtvis) men vi har fått mycket inspo av OA på busiga lekar som kommer vara med på många festtillfällen framöver i BK.
Därför vill bloggen rikta ett STORT TACK till en riktig BK-legendar, du kommer vara saknad både på och utanför planen. Det finns alltid en plats på sportfältet till dig.
Tack för ordet.
/Gustav
0 kommentar(er)
